Gottfrieskliniken

SÅ DÅ VAR DET DÅ DAGS IGÅR VAR JAG I GÖTEBORG PÅ GOTTFIESKLINIKEN.

Jag har både väntat å bävat för denna dag eftersom det alltid är tufft att få en diagnos satt. Väl där så fick vi (jag och Ulf) träffa en professor på området ME/CFS och FIBROMYALGI. Efter en ganska lång anamnes så började han att känna på mig på olika ställen på kroppen vilket gjorde väldigt ont. Han tryckte mig bla på arnbågen å då började hela hande skaka så ont gjorde det. När han hade tryck och klämt på många ställen så sägen att att jag har fibromyalgi och me. Jag kunde inte hejda mina tårar som började rinna. Jag vet ju hur jag mår och hur jag mått under många år, men detta hade jag svårt att ta in. ME hade jag ju nästan till 100% vart beredd på att det var men fibro, nej inte jag. Nu ska jag få 10st B12 injektioner under lika många veckor för att se om min trötthet släpper. Annars finns det ingen bot för dessa sjukdommar.

Sen skulle jag iväg till Mölndals sjukhus för att ta ytterligare prover.
När vi var klara där så var jag helt slut. Vi åkte tikk CAFE SKÅNE där dem har så otroligt goda smörgåsar med så goda sallader. En stor räkbaguette blev det.

Vi tog en fika hos mamma å pappa efter det. Det kändes skönt att inte åka hem direkt, dem håller ju på att renovera vårt badrum å bilar upp golvbrunnen så det är ett himla liv.

På kvällen var vi hem till Joakim som fyllde 27. Han hade lagat en helt suverän Flygande Jacob. Efter den så blev det kaffe och en mycket god Philadelfiatårta. När vi sen kom hem på kvällen som inte blev så sent var det soffhörnan och raklång för att titta på säsongens sista program av Veckans brott.

Nu gäller det att ta fram alla positiva tankar som man kan.

STURE

STURE SOM GOSAR MED GRETA

STURE OCH GRETA

R.I.P.

RIP LILLA STURE

Det som jag har bävat har idag inträffat. Sture har ju varit dålig till och från men repat sig varje gång, men så idag var det helt annorlunda. Han var så stel och hans ben spretade rakt ut, ögonen vred sig ut å in men han verkade inte ha ont. Vi tog beslutet att låta vår älskling somna in och det är inget lätt beslut man hoppas ju hela tiden. Vi ska begrava Sture uti i stugan när det blir vår och tjälen gått ur marken. Ulf ska bygga en liten kista som han ska få sova i. Han är så saknad, han var en mycket speciell katt. Han var så klok och förståndig och världens snällaste. Sture vi kommer alltid att minnas dig du underbara lilla katt.

Men som vanligt så kommer ju sällen en olycka ensam. I torsdags morse så hade det snöat på natten och Ulf var ute på sin plogrunda när han var tvungen att hoppa ur och öppna en grind. Då var olyckan framme å han halkade å slog axeln ur led. Upp till SÄS och rtg sen dra axeln i rätt läge. En stor mängd stesolid och morfin behövdes för att det inte skulle vara outhärdligt att dra den tillrätta.

Så nu är min man sjukskriven 4 veckor. Jag kan tycka att det är skönt att han är hemma så blir det inte så långsamt för mig. På tisdag har jag fått en tid till Gottfrieskliniken i gbg. Det är med blandade känslor som jag åker dit. På ett sätt skulle det kännas bra om det är ME/CFS som jag har för då har jag åtminstone ett namn på eländet. Men å andra sidan vill man ju inte ha en diagnos som det inte finns någon bot för.